Elevvårdsgrupper på skolan

På varje skola finns en elevvårdsgrupp vars uppgift är att koordinera skolans elevvårdsärenden. Elevvården på skolan skall främja och upprätthålla elevernas studieframgång samt deras psykiska och fysiska hälsa.  

Skolans elevvårdsgrupp består av skolans rektor och övrig personal ur skolans kollegium. Rektorn fungerar som elevvårdsgruppens ordförande. I de mindre skolorna deltar hela skolans kollegium i elevvårdsgruppens möten. I de större skolornas elevvårdsgrupp deltar skolans rektor, specialläraren, studiehandledaren, skolhälsovårdaren, skolkuratorn, psykologen samt berörda klasslärare och assistenter vid behov.    

Elevvårdsgruppen sammanträder regelbundet, minst en gång per månad. I åk 7-9 sammanträder elevvårdsgruppen varannan vecka. På de mindre skolorna diskuteras elevvårdsärenden en gång per månad på skolans lärarmöten. Målet med elevvårdsgruppens möten är konkreta åtgärdsförslag  och fungerande handlingsprogram för de elever som har behov av stödåtgärder.  

I ett fungerande elevvårdsarbetet är arbetsfördelningen A och O. Man bör komma överens om vem som har huvudansvaret, vem som diskuterar med eleven, vem som kontaktar hemmet och vem som handleder läraren. De beslut som tas i elevvårdsgruppen bör alltid följas upp. Därför blir protokollföring av elevvrådsgruppens möten så viktigt. Alla möten protokollförs enligt protokollmodell för elevvårdsgruppen (Se även: blanketter). Protokollen förvaras hos rektorn. Allt som yttras på elevvårdsgruppens möten är konfidentiellt. Lagstiftningen ger den professionella elevvårdspersonalen rättigheter och skyldigheter att föra fram alternativt hålla inne med information om eleven (Se även: tystnadsplikten).    

När kontaktas elevvårdsgruppen?  

Oftast initierar klass- eller ämnesläraren att ett elevärende förs till elevvårdsgruppen. Rektor och berörda lärare diskuterar huruvida ärendet skall tas upp i elevvårdsgruppen genast, eller om processen först skall föras framåt genom möte med föräldrarna, testningar och utredningar, klassrumsobservationer, hälsokontroll eller annan åtgärd. (Se även: När oro väcks)  

• Då läraren är fundersam över elevens inlärning och vill utesluta inlärningssvårigheter. Specialläraren kan delta i pedagogisk bedömning av elevens situation.
• Då läraren upplever att elevens skolprestationer avsevärt försämras och då eleven verkar nedstämd, omotiverad eller verkar ha svårt att fokusera på skolarbetet. Skolkuratorn eller psykologen kan delta i bedömning av situationen.
• Då läraren oroar sig över elevens koncentrationsförmåga, ett beteende som försvårar elevens inlärning samt relationer till barn och vuxna. Skolkuratorn eller psykologen kan delta i bedömning av situationen.
• Då läraren oroar sig för elevens fysiska hälsa, drogproblem eller andra sjukdomsrelaterade frågor. Skolhälsovårdaren eller skolläkaren kan delta i bedömning av situationen.
• Då elevens skolfrånvaro är stor.
• Då läraren oroar sig för elevens sociala situation utanför skolan och då oro finns över social omständigheter som äventyrar elevens utveckling och hälsa. Skolkuratorn eller socialarbetarna kan delta i bedömning av situationen.

Elevvårdskonferens

2 ggr/ år hålls elevvårdskonferens på varje skola. Då deltar skolans rektor och kollegium samt  psykologen, skolhälsovårdaren, skolkuratorn,  specialbarnträdgårdsläraren och vid behov assistenterna.

Under elevvårdskonferensen går man igenom alla årskurser och diskuterar vilka elever som är i behov av stödåtgärder. Det kan vara frågan om inlärningssvårigheter, motoriska svårigheter, koncentrationssvårigheter, sociala problem eller annat som skolans personal känner oro för kring eleven.  

Mötet protokollförs enligt modellblankett (Se även: blanketter).  I protokollet antecknas åtgärdsförslag och handlingsprogram samt vem som gör vad. Protokollet ligger som underlag för uppföljning av skolans elevvårdsgrupp. Under vårterminens elevvårdskonferens följs åtgärdsförslagen upp och behov av vidare stödåtgärder diskuteras.