Eklund, R. R.

	Ragnar Rudolf Eklund föddes 21.4 1895 i Nykarleby. Hans barndom präglades av fattigdom, eftersom hans far gick bort i ett tidigt skede. Han blev student 1914. Efter studentexamen var han redaktör vid Vasaposten, Vasabladet och Tammerfors Aftonblad. Han bosatte sig 1919 i Helsingfors och arbetade där som redaktör vid Dagens Press. Mellan åren 1921 och 1930 var han korrespondent för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning. Sin litterära debut gjorde han 1919 med den prosalyriska diktsamlingen Jordaltaret. Ända fram till 1945 skrev han dikter, aforismer, barnböcker och romaner i jämn takt. Hans författarskap domineras av lyrik, aforistik och meditativ kortprosa. Han dog 28.11.1946 i Helsingfors.
Väinö och Matti Aaltonens minnesmärke från 1962 över R. R. Eklund kan beses i Topelius-parken

Verk:

1919 Jordaltaret (prosalyrik)
1926 Grått och gyllne: fragmentariska betraktelser (aforismer)
1927 Det unga ögat (lyrik)
1932 Den gåtfulla gästen (barn- och ungdomsbok)
1934 Värld från veranda (lyrik)
1937 Himmelstimran (roman)
1938 Rymd och människa (aforismer)
1940 Du stallbror med Gud (lyrik)
1942 Gissel och möjor (lyrik)
1943 Liten drömmarpilt (roman)
1944 Ny dag börjar (roman)
1945 Loggbok på landbacken (prosa)
1950 Rymd och människa: dikter, aforismer, småprosa (red. Per Erik Wahlund)

Biografiska fakta:

Birck, J. L.: Nykarleby i sina skalders minnen (Småtryck, eget förlag 1970)
Eklund, Vivi: Jag minns min bror (Schildt 1957)
Finlands svenska litteraturhistoria 2 (Svenska litteratursällskapet i Finland 2000)
Pettersson, Torsten: Att vara seende: en studie i R.R. Eklunds författarskap. Historiska
och litteraturhistoriska studier 66 (Svenska Litteratursällskapet i Finland 1991)
Warburton, Thomas: Åttio år finlandssvensk litteratur (Schildt 1984)

Fakta på nätet:

R.R. Eklund i Uppslagsverket Finland, 1982 (från Nykarlebyvyer.nu)

Robert Åsbacka, en annan författare med stark Nykarleby-anknytning, är doktorand vid Stockholms universitet och arbetar på avhandlingen "R. R. Eklunds författarskap från "Jordaltaret" (1919) till " Loggbok från landbacken" (1945)".

Texter:

Högsommar (Ur Det unga ögat, Schildt 1927, s. 14)

Att ströva i humlornas paradis
mellan häckarna av sibiriska ärtträd,
att bedövad lyss till den söta musiken
av guldrandade honungssamlares makliga flykt,
att stirra in i himlens glödande ässja
och bländad kasta sig raklång i det svala gräset,
att följa metallskimrande småkryps färder
över ådrade blad, halvt genomskinliga som matt glas,
att höra mors röst kalla till middag
och med ett glädjeskri trycka sig djupare i dunklets gömsle

- det är sommaren och det är att leva!

Hemkomst (Ur Det unga ögat, Schildt 1927, ss. 11-13)

Vilken förunderlig stillhet
den kvällen.
Hur hundflokorna stodo orörliga och hur
solen
göt en honungsflod mellan höga stänglar
den hemkomstkvällen.
Ett dygn hade vi varit borta,
mor, syster och jag.

Vi hade farit med det frustande tåget
detta vilddjur av järn, inburat mellan ske-
nornas stänger
och ändå fritt och fjärranväga.
I tjugo timmar hade vi sett nya ting, hört
buller och främmande röster -
nu voro vi åter hemma.

Och dock som vore vi ej hemma...
Var här alltid så stilla som nu,
gingo människorna förr med så dröjande
steg
och stod kyrkan så skinande gul i aftonsolen?
Ljud av främmande klockor dallra i örat
och vid hemmets välkända gavel
väntar jag nästan en stations myller - det
skulle ej förvåna mig.

Men under kökets fönster blomma alltjämt
stockrosorna,
och se, kisse hade vi glömt inne;
utsträckt på fönsterposten kisar hon väl-
komnande mot oss.
Mor tar nyckeln ur gömman,
utan ett ord träda vi in.
Allt är som förr, men så förunderligt ligger
solen över möblerna.

Tyst smyger jag mig ut.
Hemligheter ruva över allt, stilla tvingande
till gråt.
I trädgården har jag en älsklingsvrå, är den
sig lik?