Juthbackas historia

Juthbacka är en plats med lång historia. År 1654 nämns hemmansnamnet Juthbacka för första gången i mantalslängderna. Namnet Juthbacka är en dialektal form av det gamla svenska substantivet gjuta, med betydelsen sänka, dal.

År 1664 köper Johan Persson Forsman hemmanet. Forsman var född i Sverige och skulle bli den finländska stamfaderna för släkterna Forsman, Koskimies och Yrjö-Koskinen. Juthbacka behålls i släkten Forsmans ägo fram till 1713. Därefter är det släkten Kempe som i ganska exakt hundra år äger Juthbacka.

Släkten Kempe säljer hemmanet 1813 åt löjtnant Carl Backman. Backman var också från Sverige, närmare bestämt från Stockholm men släkten var djupt förankrad i Österbotten. Backman fick militär utbildning vid Karelska frikåren inom den svenska armén, men byter småningom yrkesriktning och slår sig in på handel tillsammans med sin bror.

Han flyttar till Brahestad där de får handelsrättigheter att göra affärer bl.a. med tjära. I Nykarleby får han motsvarande rättigheter och söker sig därför till staden i början av 1800-talet.

När Backman flyttar till Juthbacka, ser han till att förstärka gården genom en rad hemmansaffärer och markbyten. Dessutom bygger han en egen kvarn och en såg. År 1821 låter Backman bygga herrgården som idag ståtar vid Juthbacka. Byggnaden är i gustaviansk stil med raka linjer i pilastrerad fasad. Ritningarna är osignerade men representativa för tidens stil.

När Carl Backman dör är det hans fru Regina som tar över. Under 1830-talet och början av 1840-talet upplever Juthbacka en "glad tid". Handel och musikliv blomstrar i staden och stadens förnäma damer och herrar spelar teater, sjunger och dansar på Juthbacka. Under denna tid gästas Juthbacka ofta av Zacharias Topelius som flera gånger omnämt "flickorna på Juthbacka" i sina dagböcker och skrifter. Juthbacka kom att tillhöra släkten Backman en lång tid framöver.

Under de 20 första åren på 1900-talet fungerar Juthbacka som arbetsskola för lytta barn, bl.a. i Nykarleby Marthaförenings regi.

1927 köper läkarparet Woldemar och Elisabet Backman gården. Woldemar Backman är uppvuxen på Juthbacka. Läkarparet Backman gör banbrytande insatser för att modernisera sjukvården i landsdelen och är bl.a. med och startar upp Malmska sjukhus i Jakobstad. År 1920 hade bl.a. Woldemar tillsammans med konsul Harry Schauman och ett 30-tal andra tagit initiativet till bildandet av Svensk-Österbottniska samfundet.

År 1945 köper Elise Söderström Juthbacka. Hon är kusin till Woldmar Backman och liksom denne barnbarnsbarn till Carl Backman. Söderström gör Juthbacka till ett vilohem. Fram till 1975 fungerar "Mors vila" på Juthbacka med samlade krafter av enskilda individer och organisationer i hela svenska Österbotten. Bl.a. marthorna drev vilohemmet för trötta husmödrar i efterkrigstiden.

Efter 1975 var Juthbacka än i Nykarleby stads ägo än i privat ägo. 2003 besluter dock Nykarleby stad att köpa Juthbacka och grunda stiftelsen Juthbacka. Restaurangen renoveras och hyrs ut till en privat krögare och därefter inleds den omsorgsfulla renoveringen av herrgården. Herrgården återställs i nästan ursprungligt skick och färdigställs för kultur- och konferensverksamhet. Utvecklingen av Juthbacka kulturcentrum kan börja!