100 samlades på seminarium för barnlitteratur

8. Lena maria

Barnboken lever och utvecklas. Antalet utgivna böcker ökar och det köps mer böcker. Och de blir också allt mer estetiskt genomarbetade. Framför allt är det i små språkområden som det finlandssvenska där den tryckta boken ökat som en motkraft till den ökande digitaliseringen. Det ökade intresset förutspås också hålla i sig och boken utvecklas ännu mer i framtiden.
   På barnlitteraturseminariet Texten Bilden Filmen i Nykarleby den 20 april samlades författare, illustratörer, animatörer och experter och drygt 100 personer i publiken för att ta pulsen på barnlitteraturen i dag.
   Seminariet var en del av Nykarlebys firande av att det gått 200 år sedan Zacharias Topelius föddes. Topelius var på sin tid en föregångare inom barnlitteraturen, så ett barnlitteraturseminarium på Himmelsbacken i hans barndomsland kändes hur självklart som helst. Huvudarrangör var Projekt Björken och Stjärnan i samarbete med Kredu, Förlaget, Svenska litteratursällskapet, Nykarleby stadsbibliotek och Finlandssvenskt filmcentrum. På bilden Lena Frölander-Ulf, illustratör och författare och barnboksexperten från Åbo Akademi Maria Lassén-Seger.

VECKANS TOPPE

Varje vecka publiceras här en text av Zacharias Topelius. Den 20 april är det barnlitteraturseminarium i Nykarleby som en del av jubileumsåret. Passande eftersom Topelius var en av förnyarna av den nordiska barnlitteraturen. Han satte barnen i centrum och lek och kreativitet kunde lösa uppkomna problem. En av inspiratörerna var Onkel Adam, Carl Anton Wetterbergh, svensk författare och läkare. Till honom skriver Topelius i ett förord till Läsning för barn.

Till Onkel Adam

"De äro farliga recensenter, dessa små. Vet ni hvad det är, som mest förtjusar dem uti Linnea? Det är icke blott de sanna, åskådliga, ur det lefvande lifvet tagna berättelserna, utan också det, att berättaren ställer sig midt ibland dem. De många, som tala till barn i den bekanta nedlåtande tonen, likasom skulle de sänka sig till varelser af en lägre ordning, de ana icke huru fin näsa man har vid den ålder, när man ej brukar näsduk. Och jag ville fråga dessa lärare, dessa författare och författarinnor för barn, om de verkligen tro sig stå så högt, att de måste sänka sig till barndomens åskådningssätt."

Läs hela förordet här

kantlaxetta 

Linjerna från Topelius ut i Nykarleby finns överallt. I Kantlax som workshopat med Björken och Stjärnan finns levande minnen. Börje Sjöbloms farfar, Hövöus-Jepp, arbetade som 7-åring som roddare åt Topelius. Ett arbete som han tyckte var så tråkigt att han ruymde hem till Kantlax tillbaka. På Topelius Kuddnäs arbetade också Kantlaxbon Isak Berg som dräng. Möjligt var att den litterära miljön där inspirerade honom, för sedan öppnade han det första lånebiblioteket i Kantlax. Kultur, berättande och historia är något som lever starkt i kantlax än i dag. Aktiva byaforskare dokumenterar lokalhistorien som har anor till 1300-talet. Byaföreningen där aktiv och har nu en ung styrelse. För att fira sin skylt, Topelius och framför allt sig själva arrangerades en samlingskväll som bjöd på körsång av Novatokören, ölprovning med Keppo bryggeri och goda pajer. Samt en gemytlig samvaro och gladaste Kantlaxmärke.

ZT:s skrifter stort projekt

slsetta 

Det är snart 100 sedan Topleius samlade skrifter gavs ut senast. Vår tids utgåva är historisk-kritisk och publiceras också digitalt, öppen för alla på topelius.fi. Eliel Kilpelä och Hanna Kurtén är två av de dryga 15 redaktörer som arbetar med det minst sagt omfattande materialet. Kilpelä arbetar med brevväxlingen mellan Zachris och hans mor Sofia Topelius. Den utgåvan blir enbart digital och kommer att presenteras på ett seminarium i Nykarleby i augusti nästa år.
Läs mer här.

Söndagsbrunch drog fullt hus i Vexala

vexalamix

Köerna ringlade långa till matbordet när garantiföreningen för Vexala byagård bjöd på söndagsbrunch. Brunchen var Vexalabornas evenemang efter en workshop inom Björken och Stjärnan-projektet. i Vexala kretsar mycket kring byagården, knutpunkten i byn och det faktum att man nu har ett tipp topp renoverat kök  ökar användningsmöjligeterna. Byagemenskap och hemkänsla är annat Vexalaborna vill lyfta fram. Och förstås närheten till havet, därav också namnet Skärgårdskök. Att hitta Topeliuskopplingar i Vexala är inte svårt. Här var Topelius en flitig gäst. Inte bara i fiskevattnen utan också på Domarbacka. I dag finns byagården i en av byggnaderna från Domarbacka. På Magnusdagen den 19 augusti 1853 skrev Topelius en tillfällighetspjäs,Urthima ting, för att hylla häradshövdingen på Domarbacka, Nils Magnus Barck. Det lilla spelet uppfördes under brunschen för andra gången i den här byggnaden. Som Rådman Lustig, Barcks alterego, gästspelade stadsdirektör Glösta Willman, även Vexalabo.

Jubileumslogo för 2018

Topelius2018 logoI samband med evenemang, tillställningar och produkter som direkt relaterar till jubileumsåret Topelius 2018 kan den här logon användas.
Läs mer och ladda ner.