I Topelius spår

senatstorget

Bo Kronqvist guidar gruppen i Topelispår genom Finland.

Bildningsresa i buss

När Zacharias Topelius på sin tid reste mellan Nykarleby och Helsingfors tog resan, innan järnvägen kom, cirka en och en halv vecka med häst och vagn. Vägarna var smala och krokiga och inget likt de motorvägar vi susar längs med Sagobussen som tar oss i Topelius spår genom Finland.
Vi stannar till för kaffepauser vid bensinmackar och kafeterior. Topelius gjorde sina stopp vid gästgiverier och hos bekanta ofta på någon av de större gårdarna längs vägen.
Bo Kronqvist är guide och han kan sin Topelius. Längs vägen plockar han upp sandkorn och förvandlar dem till Topeliushistorier. I Närpes får vi höra om när han i protest mot snobberiet på universitetet i en dikt låter en barfota Närpesgröbb läsa en dikt på dialekt i Solennitetssalen. I Sastmola får vi höra att här återfanns Zacharias Topelius piano som hans mor köpte åt honom under studietiden och som i dag står på Kuddnäs.
   Det blir snabbt tydligt vilken impact Topelius gjorde på Finland under sin tid. Och att han, i motsats till sin lärare nationalskalden JL Runeberg, var både läst och älskad av vanligt folk. Topelius var en riktig kändis. Båda två har betytt mycket för Finlandsbilden. I Topelius fall inte minst genom boken om vårt land som i princip bankat in den finländska identiteten i folkets hjärnor.

   Första anhalten efter Nykarleby är Vasa. Där restes den första Topeliusstatyn i Finland år 1915 trots att Topelius aldrig var verksam där. Han fick förvisso en lärartjänst vid lycéet men tackade nej. Han behövdes i Helsingfors, ansåg Runeberg så vi får söka oss söderut. Men resan går via Gamla Vasa och platsen för Korsholms slott där Topelius Fältskärns berättelser delvis utspelar sig. I den skriver han också Sveriges historia även om berättelsen var en förtäckt beskrivning av samtida förhållanden i Finland och började som en följetong i Helsingfors Tidningar.

   Topelius fick inspiration längs vägarna till många av sina berättelser och dikter. Tydligt blir också det nätverk som Topelius växte in i bland gods- och bruksherrar runt om i landet och makthavarna i huvudstaden. Personer han hade nytta av men som också använde Topelius som ett redskap för sina syften.

   Vi kör längs Kungsvägen mellan Åbo och Helsingfors genom det vackra böljande Västnyländska landskapet. Här vid kusten hyrde familjen Topelius in sig några somrar efter att modern Catharina dött och Kuddnäs sålts. Men där fanns aldrig den ”glans över trakten” som hemma i Nykarleby.

   I ett torp i Lojo föddes Elias Lönnroth, mannen bakom det finska nationaleposet Kalevala och samtida med Topelius. Familjen Topelius hade stark inverkan på eposet eftersom det var provinsialläkaren i Nykarleby, Zacharias Topelius den äldre som genom sitt insamlande av finska sånger lade grunden till Kalevala, det arbete som Lönnrot sedan fortsatte.

svartasalongen

Svartå slott är restaurerat till sin forna gustavianska glans.

   Bruken och godsesvartamarielindern avlöser varandra men det är vid Svartå slott vi tar kväll. På den här undersköna platsen anlades Finlands första järnbruk och släkten Linders gods har en minst sagt brokig och dramatisk historia. Den nuvarande herrgården byggdes av Magnus Linder I i slutet av 1700-talet. Gårdens guldålder inträffade under industrimagnaten Hjalmar Linders tid i början av 1900-talet. Han var en humanist och införde många sociala reformer för sina arbetare. När han efter inbördeskriget tog ställning mot fånglägren och arkebuseringarna av röda fångar dömdes han till landsförräderi och fick fly. Jagad av fogdar och skulder tog han sitt liv i Marseilles 1921.

   Gården föll ur släktens händer tills Magnus Linder IV, som avled fjol, på 1980-talet köpte den tillbaka och återställde den i sin forna gustavianska glans. Han iståndsatte också den vackra lummiga engelska parken runt herrgården. Nu drivs området av nästa generation som hotell och restaurang.

   Den som på Svartå som fångade Topelius intresse var Marie Linder. Hon kom ursprungligen från St Petersburg och var en av Finlands första kvinnliga författare och feminist. Hon skrev bland annat en bok om kvinnans situation och såg upp till Topelius som hyste liknande tankegångar. Hon blev bara 29 år och Topelius förärade henne en dikt vid hennes död.

senatstorgetkyrkan

Senatstorget i Helsingfors var en central plats även för Topelius.

   Det var i Helsingfors som Topelius levde största delen av sitt liv. Hans Björkudden är numera införlivat i huvudstaden och i Helsingfors ligger han begravd på Sandudd. Ställer man sig på Senatstorget är man mitt i Topelius stad. Där ligger universitetet där han var historieprofessor och sedan rektor. Här i området bodde han på många olika adresser. Här står den ryske tsaren Alexander II staty under vars tid många reformer genomfördes i Finland.


sagasanning

Topeliusstatyn "Saga och Sanning" får måsbesök.


   En promenad längs esplanaden går också i Topelius fotspår förbi Kappeli som fanns på hans tid, Runebergsstatyn och fram till Svenska Teatern, tidigare Nya Teatern. Topelius var engagerad i både den nuvarande från 1866 och föregångaren som blev klar 1860 men snabbt brann ner. Första premiären den Nya teatern hade var Topelius pjäs ”Prinsessan av Cypern”. Utanför Svenska teatern står den ena av Helsingfors två Topeliusstatyer. Statyn ”Saga och sanning” väckte stort rabalder när den avtäcktes 1932.

Kangasalavy4

   I Haralanharju i Kangasala har en av Topelius mest kända sånger ”Sommardag i Kangasala” blivit en turistattraktion mitt ute i skogen. Åsen, den högsta, var antagligen inte lika beskogad på Topeli tid men tar man trapporna upp till utkikstornet förstår man vad han skriver om. Vitt skinande blåa vatten så långt de av ögat nås, men också Näsinneula i Tammerfors nås av ögat. Platsen har ett Topeliusmonument med ett tack till ljusets sångare. Resenärerna stämmer givetvis upp i sång - och texten sitter hyfsat i alla tre verserna. Och visst känns det lite speciellt att sjunga "Jag gungar i högsta grenen..." just här.

Orisbergkyrka

Den lilla kyrkan i Orisberg.

   När vi åter passerat gränsen till Österbotten är vi tillbaka i Topelius barn- och ungdomstid. I prästgården och i kyrkan av CL Engel vid Orisberg i Storkyro gick den unge Zacharias i skriftskola hos sin släkting.

   Den sista biten av resan går längs vägen mellan Ytterjeppo och Nykarleby, den väg där vi i dag kommer närmast den som Topelius reste längs när han skulle hem till Kuddnäs. Vi kommer också hem – betydligt mer bildade i än när vi åkte.

Anci Holm