ZTS

Det Zacharias Topelius publicerade under sitt liv upptar 15 700 sidor (tidningsartiklar inte inräknade). Utöver det finns mändger av brev, manuskript och andra handlingar. Att ge ut allt är omöjligt, men Svenska littertursällskapets projekt går ut på att ge ut Topelius skrifter så komplett som möjligt. Utgåvan planeras omfatta 20 delar. Den första samlade utgåvan "Samlade skrifter af Topelius" utkom 1899-1907, den andra och senaste 1921-22.

I redaktionen för Zacharias Topelius skrifter ingår ett 15-tal redaktörer.

Hittills har utkommit och utkommer:

2010 Ljungblommor
2011 Finland framställdt i teckningar
2012 Noveller
2013 En resa i Finland
2013 Brev. Zacharias Topelius korrespondens med Albert Bonniers förlag
2013 Hertiginnan af Finland och andra historiska noveller
2015 Brev. Zacharias Topelius korrespondens med förläggare och översättare
2017 Föreläsningar i historia och geografi
2017 Naturens bok och Boken om Vårt Land
2018 Zacharias Topelius korrespondens med föräldrarna
2018 1–3 Dagböcker
2018 1–4 Fältskärns berättelser
2019 Nya blad och Ljung
2020 1–2 Läsning för barn

Den digitala utgåvan finns på
topelius.fi

sls2

Topelius påverkar oss ännu i dag

Topelius lade under sin tid ut en mängd tentakler på alla möjliga områden. De tentaklerna sträcker sig också in i vår tid.  Jag träffar redaktörerna Eliel Kilpelä, historiker och Hanna Kurtén, litteraturvetare, som båda grottar ner sig i Topelius samlade skrifter som ges ut av Svenska litteraursällskapet - ett jättejobb som redan pågått i dryga 15 år.


   - När man läser Topelius slås man av hur mycket av hans tankar som har bärkraft än i dag, hur han påverkat våra uppfattningar om bland annat Finland, säger Eliel Kilpelä, historiker och en av redaktörerna som arbetar med att ge ut Topelius skrifter på Svenska litteratursällskapet i Helsingfors.
   Som ett exempel på att Topelius kan dyka upp där man minst anar var en sång han hörde om Inarinjärvi med Tapio Rautavaara. Där fanns alla ingredienser till den finländska melankolin. Men i botten fanns en dikt av Topelius som översatts till finska. Ett annat exempel är hur vi, rätt eller fel, karaktäriserar olika landskapskynnen.
   ”Boken om vårt land” lästes i skolorna ända in på 1940-talet och har präglat generationer av finländare. Nyutgåvan av "Boken om vårt land" och ”Naturens bok” som utkommer lagom till bokmässan.
   Eliel Kilpelä jobbar just nu med ungdomsdagböckerna och inte tidigare publicerad brevväxling mellan Topelius och framför allt hans mor Sophia Topelius i Nykarleby. Ungdomsdagböckerna och breven kommer ut till sommaren och lanseras och presenteras i samband med ett seminarium i Nykarleby den 10 augusti 2018 i anslutning till Topeliusjubileets huvudfestligheter. Ungdomsdagböckerna ges ut i bokform medan breven publiceras enbart digitalt.
   - Både dagböckerna och breven är ren Nykarlebyhistoria och brevväxlingen mellan Topelius och modern berättar mycket om båda två som personer och vardagslivet på Kuddnäs, bland annat under nödåren. Här avhandlas ekonomiska frågor, det gemensamma bekymret för gården och tydligt framstår vilken kraftfull Nykarlebyprofil Sophia Topelius var.

Arbetet med nyutgåvan av Zacharias Topelius skrifter (ZTS) inleddes 2005 på initiativ av bland annat professor Matti Klinge. Sedan dess har volymerna utkommit regelbundet, men mycket återstår. Det är fråga om historisk-kritiska upplagor, det vill säga vetenskaplig forskning med gedigna inledningar och kommentarer. Varje utgåva placeras in i Topelius författarskap, dess betydelse i samtiden och senare belyses. Man får till exempel också en förklaring till vad/vem Topelius avser och vilka ändringar som skett mellan upplagorna. Det leder ju till att de fysiska böckerna blir rejäla klossar och kanske inget man tar med sig i sängen. Men det ska gälla för lång tid och vara ett verktyg även för framtida Topeliusforskning. Det har gått nästan 100 sedan Samlade skrifter af Topelius utkom. De gavs ut av Bonniers förlag, hade mer kommersiell karaktär och fokuserade på det skönlitterära. I ZTS ingår också brev, föreläsningar och diarier. Nytt för den här skriftsamlingen är också att allting publiceras digitalt, även i en mobilversion.
   - Tekniken förändras ju hela tiden men det ska inte begränsa användningen utan uppdateras. Filerna är öppna för alla och sökbara och ska finnas för framtiden, säger Eliel Kipelä.
Topelius texter har ju numera status som världskulturarv.

laasning

Faximil ur "Läsning för barn". (topelius.fi)

- Hade Topelius levt i dag hade han säkert skrivit manus till tv-serier, säger Hanna Kurtén, litteraturvetare med barnlitteratur som specialitet och arbetar med Topelius ”Läsning för barn" som ska utkomma om några år.
   - Hans berättelser innehåller mycket action, fart och fläkt, humor och han var sannolikt vår första sci-fi-författare.
   Hon känner också av Topelius tentakler.
   - Han förnyar barnlitteraturen och vi har i stort sett samma syn på den fortfarande. Topelius införde lek, fantasi och humor i det han skrev för barn även om det sedelärande och de starka idealen fortfarande fanns kvar. ”Öppnen fönstret och låten verldens luft strömma in!”, skrev han. Och det gjorde han verkligen. Han inspirerades av bland annat HC Andersen. Å sin sida sägs Topelius ha skapat förlagor till Astrid Lindgréns Pippi.
   På liknande sätt populariserade han historien så att den gick att ta till sig.
   - Han var verksam på bred front när Finlands historia skapades och han hade stor genomslagskraft, säger Eliel Kilpelä.
   Han beskrev inte bara historia och folk, utan han byggde det också genom geografin. Som den naturromantiker Topelius var Finland också ett naturprojekt. Om vi tänker på Finland som skogar och sjöar är det sannolikt Topelius som sått fröet. Han ville också att vi skulle förstå hur fosterlandet ser ut.

jutas

Bild ur "Finland framställt i teckningar". Här en vy från Jutas av Johan Knutson.


   - Tanken på fosterlandet var mer eller mindre tvångsmässig hos Topelius. Gud och ett fosterland var vad alla människor behövde. Tidsandan är ju en förklaring men ett osmickrande drag är naturligtvis att han ansåg att folk utan fosterland inte hade samma status. Däri finns väl också förklaringen till att han uppfattats som antisemit. Men hos folken sker en utveckling och olika folk har olika stadier av utveckling. Det finska folket har, enligt Topelius, likt andra folk en uppgift i världshistorien.

Topelius behöver sättas in i sin historiska kontext. Trots att han i många frågor var före sin tid så var han en tydlig produkt av det borgerliga ståndssamhälle han vuxit upp med och verkade i, är Eliel Kilpelä och Hanna Kurtén eniga om. Ett exempel de lyfter fram, och som framgår av Topelius noggranna bokföring, är att Topelius på ett år lade lika mycket pengar på lyxprodukten tobak som det kostade att avlöna tre tjänare.
   - Han hade ju ett stort socialt engagemang men var ingen demokrat så. Världen bestod av rika och fattiga och de som hade det bättre skulle ägna sig åt välgörenhet, vara ”god mot de fattiga”. Den fattige skulle därmed vara nöjd med sin lott, säger Eliel Kilpelä.
   - I sagorna framstår ofta de fattiga som de goda. Ett rent samvete är det finaste, säger Hanna Kurtén.
Topelius betydelse för kvinnorna, framför allt kvinnors utbildning, var stor. Men inte heller här kan man fastslå att han strävade efter någon total jämlikhet.
   - Att kvinnor skulle utbildas ingick också i hans fosterlandsbygge, men det var nog en annan typ av utbildning kvinnorna skulle ha som baserade sig på de traditionella könsrollerna, säger Eliel Kilpelä.
Båda forskarna har noterat att Topelius var som mest progressiv under mitten av sin karriär. Mot slutet ägnade han sig mest åt religiösa frågor.

sls1

Eliel Kilpelä och Hanna Kurtén bläddrar i några tidigare Topeliusutgåvor.

Insikt läggs till insikt och i Topeliusfabriken på Snellmansgatan i Helsingfors finns en otrolig samling av Topeliuskunnande. Varken Eliel Kilpelä eller Hanna Kurtén har explicit sökt sig till Topeliusforskningen, det var kanske mer Topelius som hittade dem.
   - Han har betytt oerhört mycket, han är ju också en språkförnyare. Flera ord i Svenska akademins ordbok har Topelius signatur. Eller vad sägs till exempel om fnaskenfeltare (puttefnask)? säger Hanna Kurtén.
Och med julvisan, ”Giv mig ej glans” skapade han borgerliga familjejulen som vi försöker uppnå.
   - Förstår vi hur han påverkat oss, förstår vi också oss själva.

Anci Holm