24 december 1835

Thorsdag. Julaftonsdag.

Således den glada Julaftons dag. Således åter uplefvat en jul med lust och fröjd, med kyrkljus och lanternor, med bjellror och julklapper och glädje opp i tak! — Ja, lefve ändå den glada Julen, barndomens, ungdomens högtid, ålderdomens minnesfest. — Och lefve med den den barnsliga, oskyldiga glädjen för alltid i vår, i allas barm! —

Bästa köld, åtminstone 25 grader. — På f. m. till staden — till Lithéns; åkte hemåt med dem. De förde Sophie tillbaka. Bjuden till afton. — Ytterligare till staden på tvåhundrade ärender. — Besåg de grafstenar för pappa, Mormor och Morfar, som nyss ankommit från Sverige. Voro rätt vackra och dertill billiga — circa 50 Rdr Banco med transportkostnaden. Små bestyr, i synnerhet med en tafla som vi skulle ge åt flickorna Lithén. — Den var sydd i siden med silke af deras egen Mamma, men numera illafaren och nedsmutsad. Putsade och målade opp den så godt jag  kunde. — Visite af Josephine Calamnius som var i fullt bestyr. I skymningen lät jag drängarna upsätta lanternor, på höga stänger utsirade med granris. — I staden tände sig efterhand stjerna vid stjerna. Den gamla seden tycker jag mycket om. — Torde vara en symbol af stjernan öfver Betlehem den natten då frälsaren föddes. —

På aftonqvisten inlackades våra små julklapper. Jag för min del gaf följande: Åt Mamma negligéband, åt Sophie silkeshandskar och en ljusröd långshawlett, samt åt Franz Lithén två små böcker. — Kl. 7 på qvälln begåfvo vi oss till Lithéns. Derstädes voro äfven Calamniuses församlade. Turdins bjudne, men likväl absentes. — Dessutom Collander. — Således en munter samling. — The under hvarjehanda roligt glam. Skref en par verser. — Och lagade julklapp åt Hindrik Backman. Klockan 1/2 10 satte vi oss till det superbt anrättade bordet. Men midt i den glädjen började Mathilda må illa, hvilket var ledsamt. — Satt likväl med vid bordet. Soupéen var, som sagt är, mycket delicat: vanlig julmat, lutfisk, och gröt, stekar och tortor. Men julklapperna, som under tiden regnade in, uptogo mera vår upmärksamhet. — Se här några:

Flickorna L. guldcollieer, mycket vackra och dyrbara; Johanna Calamnius: 2 kortlekar. Josephine C: en goffrerings machin*, som väckte mycket uppseende, emedan den hölls för en fällbur. — Franz L. ett vältackladt fartyg, för tillfället illumineradt. — Mamma: negligéband och plateauer; Sophie: 2 flors långshawletter, 3 par handskar. — Jag: 1:mo gentila Chemisettknappar med kedjor af Mathilda. 2:o en fjäril af Sophie, d. v. s. en penntorkare. 3:o af Mamma: kläde; 4:o en svart sidenvalk; 5:o hängslor; 6:0 af Hindrik: Ett pipskaft med vers — och 7:o nyfikenhetspåse med ofvanskrift: Akta dig, var rädd för smälln — öpna ej förrän Nyårsqvälln.

Sådana voro nu klapparne, och alla syntes mycket belåtne, flickorna L. trodde jag inte skulle tycka om knapparne, men deri misstogo de sig ofanteligt. -

Bland verser som vankades minns jag följande: på pipskaftet från Hindrik:

Grannas bastun ramlar omkull,
Vår står och lutar.
Bättre att ha en lillan en gubb
Än att vara alldeles utan.

Kängor åt Josephine C.

I dag foten under fällen,
i morgon hufvut under pellen.

Krans åt Mathilda L.

En krans för att linda kring pannan
tillsvidare. Bida en annan.

 

*Goffreringsmaskin/järn: Redskap för att krusa, vecka, pressa in mönster i spetsar, band, tyg.