Pikkukaupunki parhaimmillaan

Sista chansen att bekämpa lupinen i sommar! Ängsblommor trivs vid soliga platser och i näringsfattiga jordar. Lupinen vill inte växa sida vid sida med ängsblommor. Lupinen tar över och tränger undan, genom att göda marken via kvävebindande bakterier som finns i rötterna. Detta leder till att ängsblommorna inte längre trivs. Resultatet blir på sikt en låg artrikedom och en begränsad tid av blomning för våra pollinerare. Dessutom producerar lupinen ingen nektar. Lupinen härstammar från Nordamerika, men har planterats in i våra trädgårdar. Från trädgården har den sakta spridit sig vidare ut i naturen, där den fått ett övertag. Lupinen sprider sig via tåliga frön, som är dugliga i årtionden. Bekämpning av lupiner görs genom att slå växten före frösättning och uppsamling av avfallet, så att de näringsrika växtdelarna inte lämnar kvar och gödslar inför nästa år. Lupinen ska helst slås flera gånger under sommaren. Vid liten förekomst kan man gräva eller dra upp växten med rötterna. All växtavfall sätts i sopsäckar som sätts i deponiavfall, varefter det bränns upp. Nyt alkaa olla viimeiset hetket torjua haitallista komealupiinia tänä kesänä! Niittykasvit viihtyvät kuivassa ja ravinneköyhässä maaperässä, kun taas lupiinit lannoittavat maaperää niiden juurissa asustavien typpibakteerien avulla. Tämä aiheuttaa sen, etteivät alkuperäiset niittykasvimme enää kukoista. Ajan mittaan tuloksena on köyhä lajisto ja rajallinen kukinta-aika, josta myös pölyttäjämme kärsivät. Komealupiini ei myöskään tuota mettä ja kelpaa vain osalle hyönteisistä ravintokasviksi. Komealupiini on kotoisin Pohjois-Amerikasta, mutta sitä on istutettu puutarhoihimme. Sieltä se on levinnyt luontoon ja ottanut nopeasti vallan. Lupiini leviää pääasiassa siemenistä, jotka voivat säilyä elinkelpoisina vuosikymmeniä. Pienet kasvustot kannattaa kitkeä juurineen, laajemmat voi niittää säännöllisesti kesän aikana. Torjunta tulisi aloittaa ennen kukintaa, viimeistään ennen vihreiden siemenpalkojen muodostumista, jottei uusia siemeniä pääse muodostumaan. Kasvijäte tulisi kerätä jätesäkkeihin, jottei se jää rehevöittämään maaperää. Jätesäkit laitetaan kaatopaikkajätteeseen, jonka jätehuolto lajittelee poltettavaksi.

Superglada är vi över materialpaketet som alla nätverkande kommuner inom projektet #påläsandefot fått. Snart finns materialet till utlåning. #läsfrämjande #boksamtal #ordkonst #fantasikortlek #lillaskräckbiblioteket #plotblocks

Nu under sommaren har vi öppet måndagar och onsdagar 17.00-21.00 och vid bokningar, söndagar stängt. Bokningsförfrågningar behöver vi ha minst ett dygn på förhand. Gymkunder ni vet väl om att ni kan förlänga er gymtid i webshopen som finns på stadens hemsida och i Nykarlebyappen. Bastuna är på tisdag-torsdag 16.00-21.30 under sommaren.

Stadshuset och stadens växel håller sommarstängt 4.7 - 31.7. Trevlig sommar åt alla! Kaupungintalo ja kaupungin vaihde ovat suljettuina 4.7 - 31.7. Hyvää kesää kaikille!

Varmt tack till alla sagoläsare - tillsammans bjöd ni på sagostunder med Muminböcker på nio olika språk! Lämmin kiitos kaikille lukijoille satutuokioista Muumien kanssa yhdeksällä eri kielellä! #Mumin #hurgickdetsen #nykarlebystadsbibliotek #språkrikedom

Konserttips! Konserttivinkki! "In gala konsär - Helsing & Högnabba kombär heim" Tidpunkt / Aika: 28.7 19:00 Plats / Paikka: Stjärnhallen / Tähtihalli Biljetter finns att köpas på Nykarleby stads webshop eller vid Kuddnäs, öppet varje dag 10 - 17. Liput saatavilla Uudenkaarlepyyn kaupungin verkkokaupan tai Kuddnäsin kautta. Kuddnäs on avoinna joka päivä 10-17. Arr:/Järj: Nykarleby stad / Uudenkaarlepyyn kaupunki & Korsholm Music Festival

Idag firar vi alltså 2 år

Vackra Nykarleby. Juli månads utställare i Asta-salen är Inga-Lis Johansson från Kristinestad. Inga-Lis målar tavlor i akvarell och akryl, stilen är expressivt-naturalistiskt. Hon målar gärna hus, gränder, hav och försöker fånga harmoni i motivet. Vi är glada att hitta så många Nykarlebymotiv med på utställningen i stadsbiblioteket

PIA:s projektledare i Pedersöre och Kronoby kommun har under veckan paddlat och kartlagt förekomsten av jättebalsaminer längs med vattendragen. Förekomster finns, och vi ber gärna markägare kolla sina tomter och gärna ta bort jättebalsaminerna innan de sprider frön. Vattendragen är extra känsliga, och bidrar till stor spridning av jättebalsamin. TACK för din insats! PIA:n projektinvetäjät ovat kartoittaneet jättipalsamin esiintymistä melomalla vesistöjä pitkin Pedersören ja Kruunupyyn alueella. Esiintymiä löydettiin, ja pyydämmekin kaikkia maanomistajia tarkistamaan pihansa ja hävittämään jättipalsamikasvustot ennen kuin ne levittävät siemeniä. Vesistöt ovat erityisen herkkiä ja edesauttavat jättipalsamia leviämään nopeasti. Kiitos vaivannäöstäsi! Jättipalsami (Impatiens glandulifera) Myös paukkukukkana tunnettu jättipalsami muodostaa usein laajoja kasvustoja reheville ja kosteille alueille asutusten lähelle. Yksi kasviyksilö voi tuottaa tuhansia siemeniä, jotka siemenkodan repeytyessä sinkoilevat ympäriinsä. Jättipalsamin kukintakausi on pitkä, ajoittuen kesä-lokakuulle. Kasvin tunnistaa helposti ulkonäön perusteella, ja sillä on myös vahva ominaishaju. Jättipalsami on yksivuotinen eivätkä siemenet säily itämiskykyisinä maassa kuin parin kolmen vuoden ajan, joten kasvin hävittäminen on suhteellisen vaivatonta moneen muuhun vieraslajiin verrattuna. Helpointa on kitkeä kasvi juurineen ennen siementen kypsymistä, jolloin kasvijäte voidaan jättää kitkentäpaikalle tai kompostoida. Jättebalsaminen kan bilda heltäckande bestånd vid fuktiga och frodiga platser, ofta intill bosättningar. En planta kan bilda tusentals frön, som slungas ur frökapseln till omgivningen. Jättebalsaminen har en lång blomningsperiod, från juli till oktober. Växten kan lätt identifieras på basen av utseendet, och den har dessutom en karakteristisk lukt. Jättebalsaminen är en ettårig ört med kortlivade frön som endast kan förvaras i marken i några år. Därför är jättebalsaminen relativt enkel att utrota jämfört med många andra invasiva arter. Det enklaste sättet är att dra upp den unga växten innan fröbildning, växtavfallet kan då komposteras eller lämnas på platsen. #projektPIA #PIAprojekti

Idag klev Fredrikson och alla de andra Muminfigurerna ”ombord” för att åka vidare till nästa utställningsplats! Tack för att ni kom, både figurer och besökare! Tänään Fredrikson ja muut Muumihahmot jatkoivat seuraavaan näyttelytilaan. Kiitos käynnistä, sekä hahmot että vierailijat! #moominabc #uudenkaarlepyynkaupunginkirjasto #stadsbiblioteketinykarleby #bibliotekeninykarleby

NIK hemmamatch 23.6 kl. 19.00

Vad är invasiva främmande arter och biologisk mångfald? Invasiva främmande arter är skadliga arter som hotar den biologiska mångfalden. De kallas oftast bara invasiva arter. Vad är en invasiv art? Främmande arter är arter som har spridit sig till en främmande miljö med hjälp av människan. Spridningen kan ske avsiktligt genom plantering eller oavsiktligt till exempel vid transport. Alla främmande arter är inte skadliga, men blomsterlupinen Lupinus polyphyllus och jättebalsaminen Impatiens glandulifera klassas som invasiva främmande arter och är exempel på skadliga växtarter. De skadar vår natur genom att tränga undan våra naturligt förekommande arter. Vad är biologisk mångfald och varför ska man bry sig? Biologisk mångfald innebär variation mellan arter, inom arter och variation mellan artsamhällen. Med biologisk mångfald följer resiliens, d.v.s. förmåga att hantera förändringar och återhämta sig efter en störning. Förändring är naturligt, men de invasiva främmande arterna förekommer onaturligt och är starka konkurrenter i vår natur. Därför måste vi bekämpa dem tillsammans. Mitä tarkoitetaan vieraslajilla ja luonnon monimuotoisuudella? Haitalliset vieraslajit ovat lajeja, jotka uhkaavat luonnon monimuotoisuutta. Mitä ovat vieraslajit? Vieraslajit ovat lajeja, jotka ovat levinneet uuteen ympäristöön ihmisen mukana. Leviäminen voi tapahtua istutuksen myötä tai tahattomasti esimerkiksi kuljetusvälineiden mukana. Kaikki vieraslajit eivät ole haitallisia, mutta esimerkiksi komealupiini Lupinus polyphyllus ja jättipalsami Impatiens glandulifera luokitellaan haitallisiksi vieraslajeiksi. Ne leviävät tehokkaasti ja uhkaavat luontoamme syrjäyttämällä alkuperäisiä lajeja. Mitä on luonnon monimuotoisuus on ja miksi siitä pitäisi välittää? Luonnon monimuotoisuuteen kuuluu lajien sisäinen sekä lajien ja lajiyhteisöjen välinen monimuotoisuus. Se lisää luonnon sietokykyä, ts. kykyä käsitellä muutosta ja toipua häiriöistä. Muutos on luonnollista, mutta haitalliset vieraslajit eivät kuulu luontoomme ja ne ovat vahvoja kilpailijoita alkuperäisiä lajejamme vastaan. Siksi meidän torjuttava niitä yhdessä.