Projekt
SHIFT-R: Europeiska städer samarbetar för att stärka innovation i landsbygdsområden
Städer runt om i Europa har gått samman inom nätverket SHIFT-R – Shaping Innovation-Friendly Territories (Rural Edition), godkänt inom URBACT IV-programmet, för att ta itu med gemensamma utmaningar som drabbar landsbygds- och glesbefolkade områden.
Nätverket leds av Fundão (Portugal) och samlar åtta partnerstäder som är engagerade i att stärka lokala innovationsekosystem och förbättra möjligheterna för sina invånare.
En gemensam europeisk utmaning
Många små och medelstora städer möter liknande strukturella utmaningar: befolkningsminskning, åldrande befolkning, begränsad ekonomisk diversifiering och svårigheter att attrahera och behålla talanger. SHIFT-R svarar på dessa utmaningar genom att främja samarbete, kunskapsutbyte och överföring av beprövade lösningar mellan städer.
Projektet löper från 1.11.2025 till 30.4.2028 och representerar ett åtagande för att bygga mer motståndskraftiga, inkluderande och innovativa territorier.
Mål och förväntade resultat
SHIFT-R syftar till att stödja städer i utformningen och genomförandet av mer effektiva, integrerade och deltagardrivna lokala strategier. Genom URBACT-metoden kommer partnerna att arbeta nära lokala intressenter för att gemensamt skapa lösningar anpassade till deras specifika kontext.
Viktiga förväntade resultat inkluderar:
Utveckling av lokala överföringsplaner i varje partnerstad
Skapande eller förstärkning av innovationsvänliga ekosystem
Främjande av digitala, gröna och inkluderande omställningar
Metoder för återbruk av oanvända byggnader
Nätverket bygger på det goda exempel som Fundão har utvecklat: "Friendly City of Investment and Innovation”. En erkänd modell som kombinerar stadsförnyelse, digitala färdigheter, talangattrahering och stöd till entreprenörskap.
Ett mångsidigt europeiskt partnerskap
SHIFT-R samlar åtta städer från olika geografiska, ekonomiska och institutionella sammanhang:
Fundão (Portugal) – ledande partner
Żory (Polen)
Kymi-Aliveri (Grekland)
Macouria (Franska Guyana, Frankrike)
Nykarleby (Finland)
Skellefteå (Sverige)
Mostar (Bosnien och Hercegovina)
Trostyanets (Ukraina)
EU-stöd
Projektet har en totalbudget på cirka 749.880,70 €, medfinansierat av Europeiska unionen genom Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF), samt andra instrument såsom IPA och NDICI.
SHIFT-R bidrar till att stärka samarbetsstyrning och stödjer EU:s övergripande mål om att bygga ett smartare, grönare, mer inkluderande och mer sammankopplat Europa.
Nykarleby, en liten stad med stora ambitioner
Nykarleby är en liten kuststad i Österbotten med drygt 7400 invånare. Trots sin ringa storlek har staden en stark företagskultur med nära 2 000 registrerade företag och välkända exportföretag som Mirka, Prevex och Kaiser Eur-Mark.
Nykarleby deltar i SHIFT-R med ett tydligt fokus på att motverka hjärnflykt och befolkningsminskning. Genom projektet vill staden lära av nätverks-städernas erfarenheter kring talangattrahering och platsbaserad innovation, och anpassa dessa till det lokala sammanhanget.
Aktörer inkluderar Nykarleby Innovation Center r.f. (NIC), som erbjuder co-workingutrymmen och stöd till entreprenörer och kreativa aktörer, samt Concordia, det gemensamma regionala utvecklingsbolaget för Jakobstadsregionen, och Åbo Akademi som med tidigare URBACT-projekt som MetaCity och IotXChange, utgör en viktig erfarenhetsbas.
En gemensam resa
Mer än ett tekniskt projekt sätter SHIFT-R människor i centrum för förändringen. Genom att engagera medborgare, företag, akademi och lokala organisationer strävar nätverket efter att gemensamt skapa lösningar som svarar mot verkliga behov och genererar långsiktig påverkan.
Genom experiment, utbyte och samarbete kommer SHIFT-R att hjälpa städer att omvandla gemensamma utmaningar till nya möjligheter för hållbar territoriell utveckling.
Mer information
Mer information om nätverket finns på URBACT:s webbplats:
Läs mer om urbact
Nykarleby stad skriver historia – 400 år snart komplett
Den första delen av bokserien, som berättar om Nykarleby stads äldsta 200 åriga historia, har varit saknad i många år. Del 2 (1810 - 1875) samt del 3 (1876 - 1975) finns redan, men forskningen för den första delen har aldrig blivit gjord eller boken skriven. Det blir det nu ändring på inom projektet ”Nykarleby stads historik del 1: åren 1620 – 1809”
Nykarleby stad, som grundades 1620, har en rik och mångfacetterad historia som sträcker sig över fyra århundraden. Nu, efter nästan 50 år av väntan, har arbetet med Nykarleby stads historik del 1: åren 1620 – 1809 kommit i gång.
Upplägget består av sju skribenter med gedigen historiekunskap och en vetenskaplig redaktör. Redaktören är professor emeritus Nils Erik Villstrand, som är välkänd för att vara expert på 1600- och 1700-talets Österbotten.
Som skribenter fungerar historikerna:
Docent Ann-Catrin Östman
Docent Christer Kuvaja
Fil.dr. Jennica Thylin-Klaus
Docent Kasper Kepsu
Professor Marko Lamberg
Professor Nils Erik Villstrand
Professor Petri Karonen
Målet med del 1 är att på vetenskaplig grund skriva en så lättillgänglig text som möjligt om män och kvinnor, fattig och rik, ung och gammal i Nykarleby stad. Boken kommer att omfatta flera temaområden, vilket gör den intressant för en bred publik, från historieintresserade till skolelever. Arbetet förväntas vara klart och boken lanseras av Nykarleby stad på stadens traditionsenliga kulturfest Topeliusfesten 14.1.2029.
Bokprojektet sker i samarbete med redaktören, historikerna och stadens historiekommitté.
Projektet “Nykarleby stads historik del 1: åren 1620 – 1809” förverkligas med medel från Nykarleby stad, Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden ur Elis Lagus´fond och Torsten Nordströms minnesfond samt med medel från Erik Åhmans minnesfond.
Avslutade projekt
ReCoCreaYOUTH
Playful Democracy
Innovation in Urban Planning
Innovation in urban planning banar väg för kommunal utveckling i Härnösand och Nykarleby med stöd av Åbo Akademi.
Vår gemensamma förstudie ska belysa hur vi kan öka deltagandet och tillgängligheten för att skapa ett mer informerat beslutsfattande i vår stadsplanering. Interreg Aurora gör detta samarbete möjligt.
Europeiska nätverk som ger nya projekt
I projektet MetaCity (URBACT 2023-2025) träffas åtta små- och mellanstora städer för att utforska hur strategier kan byggas för digital transformation och inträde i Metaverse. Härnösand och Nykarleby delar utmaningar och fann tidigt en önskan om att utveckla den egna dialogen med invånarna för att skapa större delaktighet och bli en mer lyhörd kommun. Vi ville anta en proaktiv hållning och testa nya grepp i liten skala samtidigt som vi började utreda förutsättningarna och arbeta med de övergripande planerna.
Vi startade vårt samarbete genom att komplettera de existerande kanalerna med nya, såsom interaktiva 3D-kartor och enkäter, där digitala lösningar kan vara till stor nytta.
För att lyckas med det behöver vi omvandla kommunens egna arbetssätt och –kultur så, att vi klarar av att plocka upp alla initiativ och möjligheter till utveckling som leder till bättre demokratiskt beslutsfattande och beredskap att närma sig det nya. Vi vill vara orädda och utforska möjligheterna med ny teknik genom att testa testa testa, utvärdera, och alltid beakta användarperspektivet!
Framåt och värdet
Nu lär vi tillsammans och av varandra, genom att reda ut förutsättningarna kan vi sätta fingret på utmaningarna, men också på var den ena kan ha en lösning på den andras utmaning. Vårt mål är också att utveckla verktyg för hur förändringsprocessen kan stödas i praktiken. Vi hoppas att detta kan vara en öppning till ett bredare och/eller djupare samarbete – till exempel via andra europeiska nätverk. Innovation in urban planning i sig utgör en början, ett steg mot informerat beslutsfattande kring följande steg i kommunens satsningar.
Resultat
Målet var att granska graden av inkludering och digitalt stöd inom stadsplaneringen i kommunerna och att utforska likheter och skillnader i deras processer.
Detta fungerade som en grund för att undersöka behovet av, och förutsättningarna för, ett pilotprojekt för att testa nya tekniska lösningar inom stadsplanering, särskilt i dialogen mellan invånare och kommunala tjänstepersoner. Genom att se över kommunernas processer och utföra trendanalyser, tillsammans med att ta in synpunkter från intressenter, har vi förberett för framtida nya arbetssätt.
Befintlig kunskap om invånarnas behov förstärktes genom att testa olika feedbackverktyg under processen. Förstudien inkluderade en kartläggning av dialogverktyg för invånare, kommunernas förhållningssätt till innovation och tekniska utvecklingsbehov. Den identifierade också behovet av en strategi för att systematisera hanteringen av relevant data. Ett stort ansvar för att involvera barn och unga i stadsutveckling ligger på den offentliga sektorn. Unga behöver uppleva deltagande som meningsfullt och känna att deras åsikter har en verklig påverkan. Invånare, som experter på sin lokala miljö, är ovärderliga bidragsgivare till samhällsbyggandet.
Härnösand ligger relativt långt fram i digital transformation och användningen av digitala verktyg för offentliga tjänster men saknar en övergripande strategi. Nykarleby behöver däremot utveckla en heltäckande digital strategi som kan vägleda arbetet med digitala insatser de kommande 5–6 åren. Båda kommunerna kan dra nytta av förbättrade ramar för strukturerad innovation.
Sammantaget ligger detta i linje med det globala hållbarhetsmålet 16, som främjar fredliga samhällen och transparens i beslutsfattande. Det målet syftar också till att öka nöjdheten med offentliga tjänster. Genom att främja dialog och samskapande kan kommuner stärka invånarna och dra nytta av deras insikter. Detta hjälper till att överbrygga klyftor i kommunikationen mellan invånare och beslutsfattare.
Studien belyser vikten av innovativa verktyg för inkluderande stadsplanering. Att utveckla digitala strategier anpassade till lokala behov är avgörande för långsiktig framgång. Kommuner som prioriterar systematisk datahantering och inkluderande dialog kan vinna mycket.
Slutligen är det viktigt att ge unga och lokala experter möjlighet till meningsfullt deltagande för att säkerställa hållbar utveckling.
läs slutrapporten om innovation in urban planning