Projekt

Den första delen av bokserien, som berättar om Nykarleby stads äldsta 200 åriga historia, har varit saknad i många år. Del 2 (1810 - 1875) samt del 3 (1876 - 1975) finns redan, men forskningen för den första delen har aldrig blivit gjord eller boken skriven. Det blir det nu ändring på inom projektet ”Nykarleby stads historik del 1: åren 1620 – 1809”

Nykarleby stad, som grundades 1620, har en rik och mångfacetterad historia som sträcker sig över fyra århundraden. Nu, efter nästan 50 år av väntan, har arbetet med Nykarleby stads historik del 1: åren 1620 – 1809 kommit i gång.

Upplägget består av sju skribenter med gedigen historiekunskap och en vetenskaplig redaktör. Redaktören är professor emeritus Nils Erik Villstrand, som är välkänd för att vara expert på 1600- och 1700-talets Österbotten.

Som skribenter fungerar historikerna:

Docent Ann-Catrin Östman
Docent Christer Kuvaja
Fil.dr. Jennica Thylin-Klaus
Docent Kasper Kepsu
Professor Marko Lamberg
Professor Nils Erik Villstrand
Professor Petri Karonen
Målet med del 1 är att på vetenskaplig grund skriva en så lättillgänglig text som möjligt om män och kvinnor, fattig och rik, ung och gammal i Nykarleby stad. Boken kommer att omfatta flera temaområden, vilket gör den intressant för en bred publik, från historieintresserade till skolelever. Arbetet förväntas vara klart och boken lanseras av Nykarleby stad på stadens traditionsenliga kulturfest Topeliusfesten 14.1.2029.

Bokprojektet sker i samarbete med redaktören, historikerna och stadens historiekommitté. 

Projektet “Nykarleby stads historik del 1: åren 1620 – 1809” förverkligas med medel från Nykarleby stad, Svenska litteratursällskapet i Finland, Svenska kulturfonden ur Elis Lagus´fond och Torsten Nordströms minnesfond samt med medel från Erik Åhmans minnesfond.

Metacity - Virtual Solutions for Real People

Metacity är ett EU-projekt som syftar till att förstärka konkurrenskraften hos små och mellanstora städer genom att höja deras teknikmedvetenhet.

Projektledare:
Fundão - Portugal
Deltagare:
Campobasso - Italien
Industrial Systems Institute, Athena Research Center - Grekland
Písek - Tjeckien
Nevers - Frankrke
Razlog - Bulgaria 
Åbo Akademi/Nykarleby - Finland 
Újbuda - Ungern 
Härnösand - Sverige 
Mostar - Bosnia-Herzegovina

Läs mer om metacity

ReCoCreaYOUTH – ERASMUS+-projekt lett av Karlstads universitet i Sverige, med partners i Sverige, Finland, Estland: Kommunens förmåga att nå unga invånare och beredskap att samskapa med dem.

Medverkande i Finland: Åbo Akademi, Nykarleby och Vasa städer. Projektperiod 1.1.2024-30.9.2026 – rätt långt parallellt med Metacity.

Projekten hör inte ihop formellt, men har delvis samma målgrupp – unga invånare och stadens personal - och liknande ambitioner – att engagera målgruppen.

läs mer om recocreayouth

Playful Democracy: Pilotkurs kring demokrati och deltagande, med Topeliusgymnasiet som ett av tre medverkande skolor; stöder både ReCoCreaYOUTH och Metacity, och utgör en modell för en motsvarande helhet våren 2025, förhoppningsvis i fler skolor.
På basis av ett uppdrag från staden, Nykaabi Square, presenterade två arbetsgrupper på Topeliusgymnasiet sina utvecklingsförslag på ett utrymme på torget för ungdomar, varav det vinnande förslaget förverkligades under hösten och togs i bruk i december 2024 (bilden ovan).

Innovation in urban planning  banar väg för kommunal utveckling i Härnösand och Nykarleby med stöd av Åbo Akademi.  
Vår gemensamma förstudie ska belysa hur vi kan öka deltagandet och tillgängligheten för att skapa ett mer informerat beslutsfattande i vår stadsplanering. Interreg Aurora gör detta samarbete möjligt.

Europeiska nätverk som ger nya projekt

I projektet MetaCity (URBACT 2023-2025) träffas åtta små- och mellanstora städer för att utforska hur strategier kan byggas för digital transformation och inträde i Metaverse. Härnösand och Nykarleby delar utmaningar och fann tidigt en önskan om att utveckla den egna dialogen med invånarna för att skapa större delaktighet och bli en mer lyhörd kommun. Vi ville anta en proaktiv hållning och testa nya grepp i liten skala samtidigt som vi började utreda förutsättningarna och arbeta med de övergripande planerna.

Vi startade vårt samarbete genom att komplettera de existerande kanalerna med nya, såsom interaktiva 3D-kartor och enkäter, där digitala lösningar kan vara till stor nytta.  
För att lyckas med det behöver vi omvandla kommunens egna arbetssätt och –kultur så, att vi klarar av att plocka upp alla initiativ och möjligheter till utveckling som leder till bättre demokratiskt beslutsfattande och beredskap att närma sig det nya. Vi vill vara orädda och utforska möjligheterna med ny teknik genom att testa testa testa, utvärdera, och alltid beakta användarperspektivet!  
 
Framåt och värdet

Nu lär vi tillsammans och av varandra, genom att reda ut förutsättningarna kan vi sätta fingret på utmaningarna, men också på var den ena kan ha en lösning på den andras utmaning. Vårt mål är också att utveckla verktyg för hur förändringsprocessen kan stödas i praktiken. Vi hoppas att detta kan vara en öppning till ett bredare och/eller djupare samarbete – till exempel via andra europeiska nätverk. Innovation in urban planning i sig utgör en början, ett steg mot informerat beslutsfattande kring följande steg i kommunens satsningar.

Resultat

Målet var att granska graden av inkludering och digitalt stöd inom stadsplaneringen i kommunerna och att utforska likheter och skillnader i deras processer.

Detta fungerade som en grund för att undersöka behovet av, och förutsättningarna för, ett pilotprojekt för att testa nya tekniska lösningar inom stadsplanering, särskilt i dialogen mellan invånare och kommunala tjänstepersoner. Genom att se över kommunernas processer och utföra trendanalyser, tillsammans med att ta in synpunkter från intressenter, har vi förberett för framtida nya arbetssätt.

Befintlig kunskap om invånarnas behov förstärktes genom att testa olika feedbackverktyg under processen. Förstudien inkluderade en kartläggning av dialogverktyg för invånare, kommunernas förhållningssätt till innovation och tekniska utvecklingsbehov. Den identifierade också behovet av en strategi för att systematisera hanteringen av relevant data. Ett stort ansvar för att involvera barn och unga i stadsutveckling ligger på den offentliga sektorn. Unga behöver uppleva deltagande som meningsfullt och känna att deras åsikter har en verklig påverkan. Invånare, som experter på sin lokala miljö, är ovärderliga bidragsgivare till samhällsbyggandet.

Härnösand ligger relativt långt fram i digital transformation och användningen av digitala verktyg för offentliga tjänster men saknar en övergripande strategi. Nykarleby behöver däremot utveckla en heltäckande digital strategi som kan vägleda arbetet med digitala insatser de kommande 5–6 åren. Båda kommunerna kan dra nytta av förbättrade ramar för strukturerad innovation.

Sammantaget ligger detta i linje med det globala hållbarhetsmålet 16, som främjar fredliga samhällen och transparens i beslutsfattande. Det målet syftar också till att öka nöjdheten med offentliga tjänster. Genom att främja dialog och samskapande kan kommuner stärka invånarna och dra nytta av deras insikter. Detta hjälper till att överbrygga klyftor i kommunikationen mellan invånare och beslutsfattare.

Studien belyser vikten av innovativa verktyg för inkluderande stadsplanering. Att utveckla digitala strategier anpassade till lokala behov är avgörande för långsiktig framgång. Kommuner som prioriterar systematisk datahantering och inkluderande dialog kan vinna mycket.

Slutligen är det viktigt att ge unga och lokala experter möjlighet till meningsfullt deltagande för att säkerställa hållbar utveckling.

läs slutrapporten om innovation in urban planning

Läs mer om iup